Övervakningskameror - Surveillance cameras

Övervakningskameror - Surveillance cameras, a set on Flickr.

Foton från Stockholm, Helsingfors och Malta

Kameraplacering T-Centralen uppgång Sergels Torg

Detta är en ritning över biljetthallen på T-Centralens tunnelbanestation, uppgång Sergels Torg. De rektangulära rutorna (klicka på bilden för förstoring) med koder som TCE:S 105 osv. betyder att det finns en övervakningskamera där. Kamera TCE:S 102 och TCE:S 103 nekades beviljande av kammarrätten (mål 2848-09). Dessa två kameror ville sättas upp utanför spärrlinjen, delvis med motiveringen att de personer som passerar det området men som inte har för avsikt att resa med SL redan har eller ändå kommer att bli övervakade då de besöker omliggande butiker, som till exempel Åhléns City.

Olagligt att köpa sms-biljetter utan registrering

Från och med idag den 1 maj kommer det vara olagligt för mobiltelefonoperatörer att ta emot anonyma betalningar, enligt den nya Betaltjänstlagen som införts genom EU:s direktiv. Detta innebär att den som vill göra sms-köp med ett kontantkort först måste registrera sig hos mobiloperatören.

För resande i kollektivtrafiken som betalar med sms-biljett innebär detta ett försvårande att kunna göra resor anonymt.

SL informerar om detta på sin hemsida:

"Svårare köpa sms-biljett med kontantkort

Från den 1 maj bör du ha ditt kontantkort registrerat hos din mobiloperatör om du vill köpa sms-biljett.

Om du använder kontantkort i din mobil, kan du behöva registrera det hos din mobiloperatör för att kunna beställa sms-biljett efter den 1 maj 2011. Det här beror på regler i betaltjänstlagen som mobiloperatörerna måste rätta sig efter.

Har du ett registrerat kontantkort eller någon form av abonnemang kommer du att kunna beställa sms-biljett precis som vanligt.

Kontakta din mobiloperatör för mer information."

Mobiltelefonoperatören Comviq uppmanar sina kontantkortskunder att sms:a in sitt personnummer för att smidigt kunna registrera sig:

"Skicka ett SMS med ditt personnummer till 256 så att du även i fortsättningen kan använda mobilen till tjänster som kollektivtrafikresor, parkering och köp i varuautomater (och andra tjänster som du inte konsumerar direkt i mobilen)."

Storebror ser dig...kanske inte!

Företaget Seton är specialiserade på olika typer av skyltar för säkerhet och övervakning, bland annat säljs vad som benämns brottsförebyggande skyltar och dekaler. Produktbild nedan:

Seton, som på hemsidan utnämner sig själva till "Din säkerhetsexpert" uppmuntrar sina kunder att använda skyltarna och dekalerna som skrämseltaktik fastän inga övervakningskameror finns uppsatta (citaten illustreras i den övre och undre bilden, klicka för förstoring):

"Fungerar brottsavskräckande även när ingen bevakningskamera finns uppsatt."

Källa: Skyltar och dekaler "Videoövervakning"

"Dessa dekaler är speciellt framtagna för att avskräcka från illgärningar såsom skadegörelse, nedskräpning, inbrott, våld, stöld, etc.
De upplyser om att övervakningskameror och larmsystem finns, vilket har en brottsförebyggande effekt, även om området i verkligheten inte är utrustat med varken övervakningskamera eller larmsystem."

Källa: Brottsavskräckande dekaler

Registerutdrag SL Access

Såhär ser ett registerutdrag ut med resehistorik från ett SL Accesskort (klicka för större bild).

Detta registerutdrag gavs inte ut lättvindigt, trots att personen som registrerat kortet på Mitt SL var den som inkom med begäran att få ta del av uppgifter rörande denne själv. SL:s Kundtjänst nekade först genom att hänvisa till PuL och att det inte gick att bevisa att kortet använts av den person som registrerat det på Mitt SL. Detta resonemang vägrade de vika ifrån även fast påpekan gjordes att just PuL ger rätten att få ett registerutdrag.
Då begärdes istället ett utlämnade av uppgifterna enligt offentlighetsprincipen. Här fick förklaring ges till SL:s personal kring offentlighetsprincipen eftersom vederbörande personal inte kände till denna. Kundtjänstpersonalen upplystes därmed att offentlighetsprincipen är reglerad i grundlagen och ett av fundamenten i vårt demokratiska samhälle: rätten för medborgarna att ta del av myndigheters allmänna handlingar. Sådan sammanställning av uppgifter som resehistorik utgör är att anse som en allmän handling hos SL då de lyder under offentlighetsprincipen och likställs med en myndighet enligt OSL. Svaret från kundtjänst var att detta inte var allmänna handlingar och att SL inte är en myndighet. Kundtjänst uppgav att bara protokoll och avslutade upphandlingar anses som allmänna handlingar hos SL.

Efter detta svar från SL:s kundtjänst begärdes ett skriftligt beslut från SL:s juridikavdelning på varför de nekar att lämna ut informationen. Denna begäran gjordes genom kundtjänsten som vidarebefordrade ärendet. Svaret som kom följer nedan. Det innehåller laghänvisningar som säger att SL är skyldiga att ge ut resehistorik och personuppgifter till den person som registrerat SL-Access kortet på Mitt SL. Svaret är helt korrekt och följer gällande lagstiftning och säger helt emot det som kundtjänstpersonalen hävdade. Som ni ser nedan påbörjar kundtjänsten mailet med att säga emot vad som sedan står i laghänvisningarna från juridikavdelningen.

”Hej

Tack för ditt ärende som gällde av vilka anledningar vi inte har rätt att ge ut information om vilka resor som gjorts på ett SL Access-kort.

Nedanstående svar fick vi av juridikavdelningen:

Den som begär utan annans resehistorik kommer att mötas av sekretess enligt OSL 29:3. 

Den som med stöd av offentlighetsprincipen begär ut sin egen resehistorik kan få det under förutsättning att den informationen kan plockas fram på ett enkelt sätt.

Enligt PUL har man dessutom rätt att få ut sina egna personuppgifter som finns hos SL en gång per år. Värt att notera är att informationen om resandet endast lagras i 60 dagar.

Bakgrund:
SL Access-kortet är ett kontaktlöst kort med ett programmerbart chip som kan lagra, kommunicera och uppdatera information via avläsningsutrustningar i trafiken. Resenären kan ladda kortet med olika biljetter. Varje kort innehåller ett unikt serienummer. Via kortavläsare identifieras kortet och transaktionsdata, som bland annat innehåller uppgifter om datum, klockslag och hållplats/spärr för påstigning (resehistorik). SL Access registrerar inte när en kortresenär stiger av fordonet. Insamlad information överförs via kortläsare och lagras centralt i en databas.

SL Access-kunder kan registrera sig på SLs hemsida för att exempelvis få ett användarkonto på Mitt SL för personligt anpassade tjänster. Kunderna kan också registrera SL Access-kortet för att få förlustgaranti.

Resenärer med SL Accesskort kan fortsätta att resa anonymt genom att inte registrera det. Ett registrerat kort får också användas av annan resenär (undantag t.ex. skolkort). En resenär kan också resa anonymt med SL genom att köpa en kontantbiljett av trafikpersonal eller i automat. Insamlade personuppgifter lämnas inte ut till samarbetspartners eller andra i marknadsföringssyfte.

Behandlingen av resehistoriken (lagringen av information om varje gjord resa med SL Access-kortet) utgör sådan behandling av personuppgifter som innebär att personupp¬giftslagen (PUL) blir tillämplig. SLs kunder har därmed rätt att en gång per år begära ut de uppgifter som SL har om personen ifråga.

Har personen som begär ut uppgifterna inte registrerat sitt kort på Mitt SL eller för förlustgaranti, kan resehistoriken som registrerats för kortet inte kopplas till personen ifråga. Några uppgifter om resehistorik kan därmed inte lämnas ut. Är kortet däremot registrerat bör uppgifterna lämnas ut.

Datainspektionen har tidigare begärt att SL (och alla andra kollektiv¬trafikföretag) skall gallra resehistoriken efter 60 dagar. Dock lyder SL inte bara under PUL, utan också under offentlighetsprincipen. Reseinformationen är att betrakta som allmän handling (vilken i och för sig kan vara hemlig - belagd med sekretess), vilket innebär att SL är skyldigt att spara uppgifterna utan begränsning i tid. Datainspektionen har därför begärt att regeringen beslutar om särskilda gallringskrav, motsvarande dem som finns för trängselskatten i Stockholm. SL har tagit fram regler för gallring avseende SL Access. Av dessa regler framgår att gallring skall ske efter 60 dagar.

Med begreppet allmän handling avses inte enbart pappersdokument. Även elektroniskt lagrad information och andra så kallade tekniska upptagningar kan utgöra allmänna handlingar. Till allmän handling räknas även sammanställningar av elektroniskt lagrade uppgifter som en myndighet kan göra med "rutinbetonade åtgärder". Det finns inget krav på att vi sammanställer dokumentation om det inte kan ske på ett rutinmässigt sätt.

Resehistorik dvs var ett kort har ”gått på” beläggs som regel med Sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 29 kap 3 § (sekretess hos myndighet  som handhar uppgifter om allmän samfärdsel). Detta gäller då inte i förhållande till den person kortet är registrerat på.

Tack för att du hörde av dig!
Vänliga hälsningar

SL Kundtjänst”

(Med hänsyn till kundtjänstpersonalens personliga integritet har dennes namn tagits bort ur svaret inför publiceringen på denna blogg.)

Efter detta svar kontaktades SL återigen och då med en skriftlig begäran om registerutdrag kring resehistorik kopplat till SL Access-kort enligt PuL 26 §, samt enligt Offentlighetsprincipen.
Resehistoriken lämnades sedan ut av SL:s Personuppgiftsombud.

Säkerhetsföretagen gör uppror mot ordet övervakningskamera

Nätverket SNOS har skapat en kampanj mot ordet övervakningskamera eftersom det riskerar att ge negativa associationer:

”Dagens debatt om säkerhetskameror präglas ofta av en osaklig negativism, baserat på
en konservativ syn som andas Orwells roman ”1984”. Ordet övervakningskamera
underblåser detta perspektiv på den teknik som har till syfte att vara brottsbekämpande
och trygghetsskapande.”

SNOS - Säkerhet för Näringsliv Och Samhälle är en ”tankesmedja och ett nätverk för opinionsbildning” och benämner sig själva vara en oberoende lobbygrupp.

"Vi företräder den privata säkerhetsmarknadens intressen, driver frågor gentemot myndigheter och media samt verkar för ett högre säkerhetsmedvetande bland företag och offentlig verksamhet."

Exakt vilka som ingår i nätverket är hemligt:

”SNOS handplockade medlemmar återfinns bland annat i ASIS, SWELARM och Näringslivets Säkerhetsdelegation, NSD. SNOS medlemmar får välja att vara anonyma om de vill. Därför finns det ingen offentlig register över exakt vilka personer som är nätverkets medlemmar.”

Initiativtagare till nätverket är AR Media International AB, vilket är ett förlag inom säkerhetsområdet.


SNOS förespråkar kameraövervakning och menar att integriteten kan skyddas genom att hanteringen av inspelade bilder regleras av en sträng straffskala.

”Som ett led i att få bort fokuset från kamerorna i debatten om den personliga integriteten anser
vi att det är nödvändigt att tydliga definiera kamerornas roll. I detta ligger att inte nyttja ordet
övervakningskamera utan att istället använda den generella termen; säkerhetskamera. När det
är tillämpligt kan man förtydliga syftet med kameran genom att kalla den trygghetskamera.
Nedan följer vår definition på dessa termer.

Säkerhetskamera – generell term för kamera som används för att öka säkerheten i ett
område.
Trygghetskamera – term för kameror som huvudsakligen syftar till att öka säkerheten och
tryggheten hos personal, kunder och allmänhet i t ex banker, butiksmiljöer, taxi,
kollektivtrafik eller offentliga platser.”

Det tål att bryta ned de begrepp som används när vi talar om kamerorna. Termerna säkerhetskamera och trygghetskamera riskerar att linda in kamerornas existens och samtidigt förespråka deras acceptans, det ligger inbyggt i begreppen. Att säkerhetsföretagen genom SNOS eftersträvar en mer positiv benämning av kamerorna för att få bort vad de kallar ”en osaklig negativism, baserat på
en konservativ syn som andas Orwells roman 1984” från debatten bör inte passeras med okritiska ögon. Dessa företag kan inte med rättvisa kalla sig oberoende, deras affärsidé är att göra profit på rädslan för brottslighet i samhället. Det är inte konstigt att även en positivare terminologi kring övervakningskameror vill uppnås – ju positivare kamerornas existens upplevs att vara, desto mer vinst till säkerhetsföretagen.

Trafikverkets kameror

På Trafikverkets hemsida kan du se Läget på vägarna. Välj mellan Hastighetskamera, Väglagskamera eller Trafikkamera.

Här finns bilder från Trafikverkets kameror i Stockholm.

Övervakning av matgäster

Skrapan

Götgatan

Centralstationen

Kungsgatan

Medborgarplatsen

Övervakning av konsumenter

Systembolaget

Vi T-Jarlen

Skrapan

Åhléns City

Kameraövervakning Stockholms Centralstation