Övervakningskameror Kulturförvaltningen

Kulturförvaltningen är en del av Stockholms stads verksamhet. Enligt grundlagen (Tryckfrihetsförordningen --> Offentlighetsprincipen) har medborgare rätt att begära ut allmänna handlingar rörande all offentlig verksamhet. Lagen tillåter inte att eftersökning kring medborgarens identitet görs, utan denne har rätt att vara anonym vid begäran om utlämnade av allmän handling.

Hur anonym kan medborgaren anses vara när dennes besök filmas av övervakningskameror?

Globen

Övervakningskameror Sheraton Hotel

Kameraövervakning Taxi

Capio S:t Görans Sjukhus

Här blir du filmad när du ska besöka kuratorn...

Vem ser dig?

Vårt samhälle visar starka tendenser att förändras till ett Panopticon, där vem som helst kan övervakas när som helst.
Michel Foucault beskriver den övervakade i ett Panopticon så här:

"Han syns, men han ser inte; han är ett objekt om vilket information inhämtas, men han är aldrig ett subjekt i en kommunikation.

Den som ingår i ett synlighetsfält och som vet det, axlar maktens tvång och låter det spontant gå ut över sig själv; han upptar sig i en maktrelation, inom vilken han åtar sig båda rollerna, han blir principen för sitt eget underkuvande."

Individen behöver inte vara övervakad hela tiden, att leva under tron att vara det kan vara fullt tillräckligt för att denne ska lyda...

Kriminalisering av fotografering och filmning för privatpersoner

Lagen om olovlig fotografering förväntas träda i kraft den 1 juli 2012.
Nedan ett utdrag av lagförslaget från Justitiedepartementet:

6 a §
Den som olovligen, på ett sätt som är ägnat att kränka den enskildes personliga integritet, fotograferar eller annars med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller i ett annat liknande utrymme, döms för olovlig fotografering till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som olovligen fotograferar eller annars med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt och ägnat att allvarligt kränka hans eller hennes personliga integritet som privatperson.
Till ansvar döms inte om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
Första stycket gäller inte den som fotograferar eller annars tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet.

Biometrisk identifiering

Biometrisk identifiering innebär mätningar och analys av människokroppen som ett medel för identifikation. Sådan mätning och analys kan ske av till exempel DNA, fingeravtryck, ögonscanning, ansiktets uppbyggnad, handstil, gångstil, venscanning och röstscanning. Identifieringen sker antingen enskilt eller i kombination av flera metoder för högre sannolikhet.

Metro skriver att "Biometrisk identifiering med en digital nationell bildbank kan bli tillgänglig för alla polisdistrikt i och med att den nya polisdatalagen införs den 1 mars 2012."
I artikeln framgår att bilder på kriminella i fotodatabaser kan komma att samköras med bilder från övervakningskameror i identifikationssyfte.
Den här tekniken möjliggör dock att vem som helst kan bli identifierad på övervakningsbilder, och kan köras mot foton från pass, id-kort och körkort.
För att ansöka om pass idag krävs dessutom att sökanden lämnar sitt fingeravtryck.
Tre miljoner svenskar har sin DNA lagrad i PKU-registret.
Biometrisk identifiering innebär otroliga möjligheter för kontroll och övervakning.

Magnus Svenningson, vd för företaget Speed Identity som specialiserat sig på biometri, säger i en artikel på IDG.se:

"– Vår teknik är ett verktyg precis som en yxa. Den kan användas för att hugga ved med, men den kan också användas för att skada människor med."

Eftersom det även framgår i artikeln att Speed Identity tjänar miljonbelopp på tekniken som de utvecklar är det att anta att skadeaspekten inte väger tyngst för företaget.
Svenningson fortsätter:

"– Ytterst är det en fråga om vilket samhälle vi vill ha. En sak är säker, de riktigt stora pengarna finns i att utveckla databastekniken och de övergripande systemen som knyter ihop all biometrisk datafångst."

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Det finns kontradiktioner med övervakningskameror uppsatta på sjukhus.
Kameran sitter uppe för att (bland annat) skydda patienter från att i ett redan utsatt läge bli bestulna.
Är det acceptabelt att filma patienter när de redan befinner sig i en utsatt situation? Kan det upplevas som kränkande?

Här måste en avvägning ske mellan patienternas integritet och säkerhetsintresset.

Vilken typ av samhälle får vi när de som vi säger oss vilja skydda måste tumma på sin integritet för att brott ska kunna bekämpas?

Kriminalitetskontroll

Det är psykologiskt vedertaget att människors beteenden ändras när de har vetskap om att vara övervakade. Således torde övervakningskameror vara brukbara som ett medel för kriminalitetskontroll.
Vad är då nyttan med att designa kamerorna att påminna om lampor, för alla är det kanske inte alls uppenbart att de är övervakade? Därmed borde även den förväntade kriminalitetskontrollen förlora effekt.

Kamerorna fungerar då som verktyg för att utreda redan skedda brott, vilket å ena sidan inte är helt negativt, å andra sidan mindre positivt för brottsoffret som ändå fått utstå brottet. Att brott klaras upp innebär ju inte att skadan blir ogjord.

Övervakningskameror riskerar att ge oss en falsk känsla av trygghet.
Det brott som förhindras på grund av att den kriminelle uppmärksammar övervakningen, innebär inte nödvändigtvis att brottet uteblir, utan att det sker någon annanstans istället.